Mina Underbara syskonbarn!


Min älskade syster och systerdotter sussar sött!
Finns en lite rolig historia om vad som hände innan denna bilden togs.
Dom som trollen, Patricia, Ariel och Benjamin skulle vila, men lilla
Ariel hon somnade inte utan fick för sig att hon skulle sodastreema lite i köket.
Ni kan kanske sjölva lista ut vad pappa Patrik fick sen när han kom hem sen ;) hehe

     Ariel och Benjamin Ute i pulkabacken



    Mosters Tuffa kille!

     
En liten nybadad sessa
och en nybadad prins!




 Mosters tjej är tokig, hon älskar att klättra!



Detta är mina små underbara trollungar! Ja dom är juh inte mina utan min systers men jag säger altid att dom är mina. Jag är gudmor åt dom bådea två och jag var med under förslossningen när dom båda fick se dagens ljus för första gången! 
Jag tror aldrig jag kommer glömma den dagen Patricia ringde och sa att nu är det dax, Benjamin vill komma ut. Min enda tanke som slog mig då va, nej inte nu, inte 18 timmar till på sjukhuset. För det va så lång tid det tog för Ariel att lämna mammas varma mage. Det va tufft för oss alla som va med under förlossningen men det va tuffast för Patricia. Och ja, jag tror det va kanske 40 minuter kvar innan Ariel kom ut då sa Patricia, Ta ut ungjävlen jag orkar inte mer nu. Men när Ariel sen vilade i hennes famn tror jag nog all smärta och trötthet försvann, det såg så ut iaf. Det va en liten tjej som såg ljuste för första gången den 21 Oktober 2006. Denna lilla tjej är dock inte så liten längre, hon fyller snart 3, det är helt offatbart, vad fort tiden går.
Och inte dröjde det många månader innan Patricia ringde mig och beättade att hon va gravod med Benjamin. Det kom som en chock, jag sitter nere på VC för att lämna ett prov efter mina ständiga uvi och jag viste inte om ja skulle skratta eller gråta. Ariel va så liten fortfarande, hon va drygt 6 månader bara. Men Patricia hon har kämpat på och klarade en graviditet till samtidigt som hon hade Lilla Ariel som gjorde nya framsteg hela tiden.
Men sen kom dagen då Benjamin ville komma ut, Den 12 Januari 2008. Som jag skrev tidigare så va min försa tanke nej inte 18 timmar till, just den dagen va jag inte riktigt upplagd för det nämligen. Men han kom ut som ett skott efter en si sådär 5 timmar tror jag betsämt att det va. Denna gången en liten välskapt pojke.

Tyvärr har jag inte fått all den tiden med barnen som jag många gånger önskat. jag flyttade ju till Örebro strax efter att Benjamin föddes. Visserligen va det mitt val att flytta och hade jag inte flyttade hade kanske inte mitt och Jonatans förhållande varit så bra som det är, som som man brukar säga, allt ont har något gott med sig =)
 Nu är det lite roligt oxå på ett sätt att jag bor en bit från er, nu pratar Ariel himla mycket och för det mesta vill hon prata med Moster Lina i telefon när jag och syrran pratar, hoppas att Benjamin oxå kommer göra det när han blir lite äldre =)
ARIEL OCH BENJAMIN, jag vill iaf att no ska veta att även om moster bor 50 mil bort från er så finns ni alltid i mina tankar. Går inte en minut utan att jag tänker på er! Hade ni bara varit stora nog att åka tåg själv hade ni fått sitta på tåget väldigt ofta ;)
Glöm inte att moster Älskar er!!!
Puss och kram på er mina underbara änglar!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0