Uppdatering, eller något?!
Jag vet inte vad jag ska skriva egentlligen...varit så mycket på sista tiden så jag inte orkat skriva, och inte tänka för den delen heller egentligen. Därför jag varit så dålig på att skriva...fast kanske inte spelar någon större roll egentligen har ju ingen aning om hur många som läser min blogg eller om det finns någon alls som läser den. Fast det jag skriver egentligen inte för att jag vill ha många läsar, skriver mycket för att skingra mina tankar och för att mina nära och köra i skåne ska kunna läsa lite om vad som händer och så i mitt liv, men självklart för alla andra oxå läsa =)
Men iaf; som sagt så har min pappa drabbats av en stroke efter sin stora operation och Jonatan och Jag åkte hem akut förra lördagen (31 oktober) och då va det inte mycket men honom, han bara sov och man fick inte mycket kontakt med honom, tyvärr. På måndagen va han vaken lite grann när jag va hos honom på sjukhuset och berättade då att jag skulle åka hem igen och han blev jätteledsen så lovade att komma tillbaks igår (söndag) och detta gjorde jag så sitte hemma hos min syster nu med en snarkande liten tjej brevid mig =) men iaf...Pappa va så mycket piggare idag, han är uppe och går utan stöd, han kan äta (timbal kost men iaf) igår hade han ätit knäckebröd och han kan prata relativt bra igen...och inget av detta kunde han för en vecka sen. helt oroligt. Många kan tycka vadå han har inte kunnat äta och prata och så men efter en stroke är inte det en självklarhet och att pappa kan detta igen är ett mycket stort framsteg för honom och även för mig. Mina tankar har legat väldigt långt fram denna veckan och jag trodde aldig att han skulle komma tillbaks, såg bara hemmet nästa eller personligassistent men un ser det ljusare ut. Dom har även på sjukhuset skickat en remis till orup (tror det hette så) det är för er som inte vet ett rehabliteringscentrum som ligger på uppe på en kulle i hör och där ska tydligt vara jättefint och jättebra personal och hela kittet. Känns skönt att pappa ska få komam dit och repa sig, helt underbart =)
Nu kanske ni undrar varför jag egentligen åkte hem. Är ju så att jag går i skolan och hade både prov och två inlämningsuppgifter i veckan och även fast pappa är dålig och hans hälsa ä'r viktig så måste jag föröska leva kvar här och nu och försöka leva mitt liv oxå...
Provet gick jättebra och jag vågar nästan hoppas på ett MVG=)
Måste juh nämna en sak till...Mamma har varit ett oroligt stöd i allt detta! Ett stort tack till dig mamma. utan dig hade det varit så mycket jobbigare att ta sig igenom den tuffaste tiden!!
Puss på er alla!
(ni som läser skriv gärna en lite kommentar så vet jag om det fonns någon som läser denna lilla blogg) =))
Jag vet jag e dålig på att lägga in bildeer men jag är en väldigt dålig fotograf oxå ;) haha
Ni ska syster och jag mysa och ro om varandra inte varje dag vi får tid tillsamman utan barn och karlar hihih
Men iaf; som sagt så har min pappa drabbats av en stroke efter sin stora operation och Jonatan och Jag åkte hem akut förra lördagen (31 oktober) och då va det inte mycket men honom, han bara sov och man fick inte mycket kontakt med honom, tyvärr. På måndagen va han vaken lite grann när jag va hos honom på sjukhuset och berättade då att jag skulle åka hem igen och han blev jätteledsen så lovade att komma tillbaks igår (söndag) och detta gjorde jag så sitte hemma hos min syster nu med en snarkande liten tjej brevid mig =) men iaf...Pappa va så mycket piggare idag, han är uppe och går utan stöd, han kan äta (timbal kost men iaf) igår hade han ätit knäckebröd och han kan prata relativt bra igen...och inget av detta kunde han för en vecka sen. helt oroligt. Många kan tycka vadå han har inte kunnat äta och prata och så men efter en stroke är inte det en självklarhet och att pappa kan detta igen är ett mycket stort framsteg för honom och även för mig. Mina tankar har legat väldigt långt fram denna veckan och jag trodde aldig att han skulle komma tillbaks, såg bara hemmet nästa eller personligassistent men un ser det ljusare ut. Dom har även på sjukhuset skickat en remis till orup (tror det hette så) det är för er som inte vet ett rehabliteringscentrum som ligger på uppe på en kulle i hör och där ska tydligt vara jättefint och jättebra personal och hela kittet. Känns skönt att pappa ska få komam dit och repa sig, helt underbart =)
Nu kanske ni undrar varför jag egentligen åkte hem. Är ju så att jag går i skolan och hade både prov och två inlämningsuppgifter i veckan och även fast pappa är dålig och hans hälsa ä'r viktig så måste jag föröska leva kvar här och nu och försöka leva mitt liv oxå...
Provet gick jättebra och jag vågar nästan hoppas på ett MVG=)
Måste juh nämna en sak till...Mamma har varit ett oroligt stöd i allt detta! Ett stort tack till dig mamma. utan dig hade det varit så mycket jobbigare att ta sig igenom den tuffaste tiden!!
Puss på er alla!
(ni som läser skriv gärna en lite kommentar så vet jag om det fonns någon som läser denna lilla blogg) =))
Jag vet jag e dålig på att lägga in bildeer men jag är en väldigt dålig fotograf oxå ;) haha
Ni ska syster och jag mysa och ro om varandra inte varje dag vi får tid tillsamman utan barn och karlar hihih
Kommentarer
Trackback
